Kaohsiung - taiwan näst största stad på 1,5 miljoner invånare och med det gastronomiska antalet nattklubbar: 2 st. Var en av världens största hamnstäder och har i stil med Göteborg valt att hålla arvet varmt om hjärtat, här i form av Container Art.
Kaohsiung bjöd på en hel del men en riktigt fin strandpromenad vid floden som går genom staden. Dock glest på alla barer som låg längsmed. Vi käkade stek på ett steakhouse och kände för första gången sedan vi kom hit att maten va faktiskt riktigt riktigt god. Var ute på en nattklubb där jag blev hotade av lokala gäng. Jag var riktigt nära på att åka på slagsmål, men la benen på ryggen som den lille vite jag är. Taiwaneserna i den staden ogillade vita ordentligt tydligen. Främst för att deras tjejer gillar vita. Tragiskt. Dock fanns det även ljusglimtar i detta - ett av gängen på nattklubben hade röda Adidas track suits, ett gäng på typ 6-7 personer som alla hade samma track suit. Va bland det mest klassiska asianigga jag sett, och då finns det ändå gott om det i det här landet.
National Sun Yat Sen University som bl.a. har en egen strand. Byggnaden däremot ser ut som byggd av klassisk stalinistisk arkitektur. Allt parallellt, allt stort, allt pampigt och främst så är allt fruktansvärt stelt. Inte stilrent.
Nice trappa upp till nåt brittiskt bygge under kolonialtiden kallat British Council och något skabbigt nybyggt tempel där dom sålde Coca-Cola, likt de gör på alla tempel här. Buddisterna är värre än Katolikerna vad gäller att mjölka ut sina anhängare på deg för Cola och Rökpinnar.
Mael göttar och vilar fötterna uppe på British Council. Nice view härifrån
Mael och Henrik på en promenad genom stan (shalalalala...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar