tisdag 30 mars 2010

Gaining?

Utöver frukosten i morse har mina fyra senaste mål mat varit friterad kyckling i olika former. Om man även då ska bortse från de där M&M'S:en som jag hade till mellanmål.
Hur fräsch e jag inte då?

söndag 28 mars 2010

Big Boy, Thai Ho och Pukii

Idag har jag och andrew varit ute på lite stadsvandring. Började med sushi, riktig sushi för en gångs skull oxå och inte nån konstig rhode island dressing sushi. Vi tog en buss åt fel håll och hamnade vid ngn stor lågstadieskola. Det fanns en tunnelbanestation där så vi tänkte att det va säkert lite liv och butiker där.

Jo butiker fanns det alltid. Kändes dock som de var lite väl påverkade av att de låg bredvid en lågstadieskola. Bilderna med de rosa väggarna är nämligen en bank, med det slående namnet Pukii. Otroligt förtroendegivande. Jag gick mest runt och led av att jag var så mätt. Sushi är gott och när man kan ta obegränsad mängd bitar är det svårt att veta när det är tillräckligt. Detsamma gäller mängden wasabi jag tryckte i mig.

Thai Ho.
Litet failure vid namnvalet där kanske.

Screw you SEB. Jag byter bank


Kondompaket. Big Boy. Bild av en häst på paketet...

Slöröv

Börjat bli en riktig slöröv.
Tidigare blev jag uttråkad av att va hemma och inte göra något, men inte här. Har nu sen i onsdags tagit det mycket lugnt för att pillren skulle ha så stor effekt som möjligt. Kan inte påstå att kuren va till överdriven hjälp direkt. Igår, lördag, tog jag det dock superlugnt i med att vi hade varit ute och slirat på fredagskvällen. En rätt så misslyckad kväll på Taipeis kanske enda försök att hamna på nattklubbskartan - en Drum n Bass och DubStep klubb som tyvärr inte lockade till sig mer än 60 personer. Kvällen slutade tidigt vilket för den sakens skull inte innebär att det va tungt på lördagen.

Klämmer mycket serier nu. How To Make It In America e fantastisk dröm.

Gött att det e så säkert att vara svensk i Thailand och Malaysia nu när man kika förbi där på torsdag.

Idag är tanken att det ska lunchas på Sushi Express och sen ska det drivas runt på stan, med en sällsynt företeelse (för den här staden) som främsta mål - en second hand butik, som jag har fått höra svårt bra kritik om.

onsdag 24 mars 2010

Selektiv toxicitet mot White Monkeys

Var hos läkaren igår. Sa att jag hade haft ont i halsen, hostat och varit förkyld i snart 2 veckor. Doktorn sa att det var vanligt att man blev sjuk nu. No shit! Vad tror dom när det är 30 grader ute ena dagen och nästa dag är det 11 grader. Som att man som utbytesstudent tog med sig kläder för den kylan. Plus att det är svinkall luftkonditionering inomhus oxå. så har du inte med dig en jacka att ta på när du kommer in i bussar, tunnelbanan eller lektionssalen har du garanterat blivit sjuk till dagen efter.

Gillar att han sa till mig att pillren kommer att hjälpa. Jo tack det hoppas jag. Särskilt när man får piller mot förkylning som vi inte riktigt har i Väst. Säkert antibiotika som dom ger ut lite till höger o vänster.

Skulle ta hand lite om mig själv här ikväll och göra lite chili- och ingefärste. Ni ser ju resultatet. Misslyckades lite när jag tycket Don Draper och de andra Mad Men-lirarna var mer intressanta.

Funderar på att komma hem över sommaren. Vet inte om det kanske blir för mycket att stanna i asien i ett helt år, men jag köper avbokningsbar utifall att. Hittat billiga flygbiljetter t/r för ca 4200:-

Intervju hos exportrådet nästa vecka, samma dag som jag flyger till Malaysia. tar med packningen till intervjun, kan bli svårt att hålla fokus men det löser sig säkert. Hade vart skönt att få lite struktur på vardagen. Särskilt efter 11 dagars hårt pressande och galejande i främmande länder

söndag 21 mars 2010

Bra café, bra måndag

Söndag:
Brunch på nice café som även bjöd på exhibition av modern konst längst in i lokalen. Joy Division i högtalarna. I bokhyllorna stod allt från biografier av Maurice Sendak (Where the wild things are) till en svensk version av Pettson och Findus.

Måndag bjöd på mycket trevligheter:
Börjar dagen med att åka förbi Svenska Exportrådet för lite jobbsökande etc. Glider in i Taipei 101 och skämmer bort mig med lite Häagen Dazs glass och Kaffe. Sen bort för att hämta nya mobilen. Har dock inga deg på simkortet så jag har inte kunnat njuta av den än. Kvällen bjöd på 2 timmar kvidande fotbollslir. Väl hemma möts jag av den trevliga nyheten att Exportrådet skickat mail och visat intresse. Ska förbi på intervju i vecka lutar det mot. Fortsättning följer... Nu ska jag njuta av min nya cell och vrida mig i sängen av alla mina värker fotbollen gav mig

Resa bokad

1 april flygs det till Kuala Lumpur.

11 april flygs det tillbaka till Taipei från Singapore.

Däremellan ska jag och Mael resa runt med tåg, buss och båt till det som är värt att besöka. Kanske kikar upp i Thailand om vi har orken.

Nån som har tips på resemål?

torsdag 18 mars 2010

I like my coffee the way I like my women... covered in beeeeeeeeeeeees!

Har börjat njuta mer och mer av livet här nu. Eller inte livet här, snarare njuta av livet, att det är här är bara en tillfällighet. Dock fortfarande sjuk och verkar som om det sitter i ett tag till.

Kaffe är i stort fokus för oss Swedes nu. Har ett nyöppnat kaffeställe på våran gata där kaffekonnässörer mår bra. Vi är redan bästis med Mr. "Alec" Wang som äger stället. Här processeras varje kopp kaffe i ca 5 min på ett alldeles speciellt sätt, och man får välja bönan oxå, typ 12 st från hela världen. Dröm. Vi hittade ett till igår så vi var tvungna att jämföra det. Bra men en helt annan grej. Går inte in på kaffedetaljer.

Vårt (Mr.Wangs) ställe

Annat Kaffeställe

Skön skylt

Cool byggnad

onsdag 17 mars 2010

Spons eller?

Saknar ett sofistikerat land. Ett rent land. Ett nordiskt land. Kan spinna vidare på det spåret och säkerligen få spons av olika folk-, svensk- och nationalistfronter av olika slag. Nä så roligt ska vi inte ha det.

Men seriöst man tröttnar rätt gött på nudlar och ris till varenda #€?X! mål mat. Taxichaffisar som tuggar Betelnut, vilket är Taiwans svar på Somalias Kat. Det luktar skit, gör gubbarnas käftar och tänder röda, och på det drar dom en goo harkling som drar upp det värsta av slem och spottar ut det i en lite kopp som står på instrumentbrädan.

Trodde te va kinesernas grej... fan heller. Här serveras det iste med jellobitar i och det är snarare vatten blandat med syrup än något annat. Ej förvånansvärt om det är mjölk i det kalla teet heller. Soymjölk om du suktar efter det. Men vill du ha en kopp mörkt te utan något i får du göra den själv. Det samma gäller kaffet. Här får du dig inte en klassisk slät kopp kaffe eller som Kyle MacLachlans rollfigur i Twin Peaks Special Agent Dale Cooper skulle säga: Black as the sky on a moonless night. Den serveras med valfri sötning, t.ex. honung.

I Taiwan har folk den härliga vanan att likt taxichafförerna dra upp en ordentlig snorloska och skjuta ut den vart de än befinner sig. Dock i medhavd plastpåse, kan ju inte vara ociviliserad heller.

Hur vackert är det där hemma på fosterjorden vår?

Tell me

måndag 15 mars 2010

The sun is the king of torches

Här kommer del 2. Kenting. Detta är Taiwans svar på Gottland, eller Båstad kanske. Något som garanterat var bättre än de svenska motsvarigheterna var vädret och vattnet. Helt fantastiskt. Vågor skiftade från strand till strand men där det var som bäst var det närmare 4-5 m vågor. Dröm! Dock inget nattliv. Stort minus.

Det var meningen att vi skulle åkt hit direkt den på torsdagen men eftersom vi var duktig bakis efter onsdagens utgång som bland annat innefattade det första problematiska försöket till fyllekäk på McDonken där de serverade frukost istället för cheeseburgare. idioti. Gött i vart fall att taxin stod utanför och väntade snällt på oss medans vi satt där inne och åt våra trötta frukostburgare. Vi gillar bra service - men vi dricksar inte för den för det gör man inte här. Seden dit man kommer i den utsträckning det gynnar mig.

Kunde dock tagit vara på tiden i Kenting mer. Vart sjuk redan när jag åkte och en utgång, Air Conditioner i varenda affär och klassrum förstör oss västerlänningar. Måste tänka tvärt om mot hemma. Här blir man tvungen att ta med jacka och halsduk till lektionerna. Ännu mera idioti.

Idag har jag nästan kallsvettats, detta mycket tack vare att jag brände mig något ordentligt pga att solen står så gott som i zenit här nu och jag inte solat något innan. Har en snygg fläck på mitten av ryggen där jag inte nådde för att jag bestämt skulle sätta på solkrämen själv och självklart inte nådde över hela ryggen. Men anledningen är nog också till stor del att jag varit sjuk som satan.

En göttig beach i Kenting

Lite fräscha seafood noodles på beachen

Bonfire med lite halvtasktig taiwanesisk korv

Polens Captain Morgan

Kenting "centrum"

Panik

Art is made by the alone for the alone

Nyss kört en långhelg i södra Taiwan, i Kaohsioung och Kenting.

Kaohsiung - taiwan näst största stad på 1,5 miljoner invånare och med det gastronomiska antalet nattklubbar: 2 st. Var en av världens största hamnstäder och har i stil med Göteborg valt att hålla arvet varmt om hjärtat, här i form av Container Art. Kaohsiung bjöd på en hel del men en riktigt fin strandpromenad vid floden som går genom staden. Dock glest på alla barer som låg längsmed. Vi käkade stek på ett steakhouse och kände för första gången sedan vi kom hit att maten va faktiskt riktigt riktigt god. Var ute på en nattklubb där jag blev hotade av lokala gäng. Jag var riktigt nära på att åka på slagsmål, men la benen på ryggen som den lille vite jag är. Taiwaneserna i den staden ogillade vita ordentligt tydligen. Främst för att deras tjejer gillar vita. Tragiskt. Dock fanns det även ljusglimtar i detta - ett av gängen på nattklubben hade röda Adidas track suits, ett gäng på typ 6-7 personer som alla hade samma track suit. Va bland det mest klassiska asianigga jag sett, och då finns det ändå gott om det i det här landet.

National Sun Yat Sen University som bl.a. har en egen strand. Byggnaden däremot ser ut som byggd av klassisk stalinistisk arkitektur. Allt parallellt, allt stort, allt pampigt och främst så är allt fruktansvärt stelt. Inte stilrent.

Nice trappa upp till nåt brittiskt bygge under kolonialtiden kallat British Council och något skabbigt nybyggt tempel där dom sålde Coca-Cola, likt de gör på alla tempel här. Buddisterna är värre än Katolikerna vad gäller att mjölka ut sina anhängare på deg för Cola och Rökpinnar.

Mael göttar och vilar fötterna uppe på British Council. Nice view härifrån

Mael och Henrik på en promenad genom stan (shalalalala...)

onsdag 10 mars 2010

The Times They Are A-Changin’

Skulle åkt iväg och röntgat mina lungor idag men får bli en annan dag. Får hålla tummarna på att otrevliga överraskningar inte poppar upp, som typ besked om död eller alvarlig sjukdom. Då kommer jag spendera betydligt mer tid i den där arcaden och lämnar den inte förrän jag innehar alla rekord.

Tror verkligen att varenda utbytesstudent är sjuk idag. Alla har antingen hosta som låter som pesten eller allergimaniska nysningar. Den här kylan tar kol på oss. Jag har inte med mig kläder för det här, vem hade trott på 10 grader, kyla och regn? Förra veckan va det ju 30 grader och sol. Hur packar man för en sådan resa utan att ta med sig hela garderoben, sin minkpäls och sina Moon Boots eller Uggs?

Nyss haft tre timmar dramalektion. Det e rätt gött ändå att på typisk amerikansk manér kunna säga ”Yeah, she´s in my drama class”. Idag är det Oscar Wilde. Vi såg på en film "The importance of being Earnest", jag gillar sådana lektioner. Trodde första att vi skulle agera och skådespela men jag hade fel, som tur är.

Lutar åt att det köps några resor idag. Güt! Güt! Japan och Filipinerna om allt går vägen. Till helgen kommer det förmodligen också bli till att dra ner till sydspetsen av Taiwan, Kenting för lite sol och bad om vädret tillåter.

Nu väntar mandarinlektion. Fan va svårt det ska vara att snacka som "zipper headsen" som polacken kallar dom. Känns som man haft sånglektion i tre timmar efter man försökt tjöta chip chop

Delar även lite lägenhetsbilder här:

Mitt rum
Vardagsrummet


Undanvarar er bilderna på kök och badrum för att späda på min kognitiva dissonans lite till. Något jag varit duktig på den senaste tiden vad gäller lägenheten.

tisdag 9 mars 2010

Tema: Vänlighet

Den här gången ska jag fortsätta beskriva hur taiwaneserna fungerar. De är vänliga och inte lite heller. Söker du sekreterare? Skaffa dig en taiwanes. Bara ett exempel på detta är när Jag har sökt lägenhet och så gott som varenda native som man pratat om problemet med har frågat hur det går, om de ska hjälpa till och hur de kan hjälpa till. De till och med insisterar, ordentligt. Random personer man knappt har träffat, eller inte ens har träffat addar dig på face eller dyl. eller ringer dig och vill visa lägenheter och sidor. Så det räcker att du så gott som bara nämner ett problem i förbifarten, eller det behöver inte ens vara ett problem, så är de där direkt och hugger och ska hjälpa till. Det är helt fantastiskt ibland men det kan också gå överstyr. ”Låt mig få ta hand om mitt vuxna liv för i helvete!” är en av tankegångarna som varvas med ”Fan va gött, hur skulle jag klarat mig utan den här hjälpen?”. Dock ska man väl aldrig säga nej om man kan få hjälp. Risken är väl bara att när man sen kommer hem och inte får någon hjälp blir helt handfallen och tafatt utan assistansen.

Sitter fortfarande med lägenhetsproblemet och vet inte hur vi ska lösa det. Stor fråga just nu. Måste hitta någon som vill bo här. Vi köpte till och med blommor och växter idag. Luktar fantastiskt. Ser übergay ut, särskilt tillsammans med doftljusen. Hade en variant av säljaktivitet idag där vi bjöd in lite folk, däribland fransmannen som varit sugen på inflytt, på lite knäckemacka med blåmögelost och hjortronsylt med tillhörande glas rött. Men han nappade inte. Har fan varken råd eller ork att styra sånt för varenda kotte som är prospektiv room mate.

Nu är det regn och typ 15 grader här, ska hålla i sig så gott som hela veckan. Känns som hemma men ändå inte

måndag 8 mars 2010

Bira, bärs och Fight to the Death

Nu har vi flyttat in, gjort det till ett hem och haft vårt första hemmamyyys i form av öl, chips, nötter och film. Vilket enligt min mening skulle motsvara tjejernas myspys med inhumant stora koppar med te, hembakad kladdkaka och Sex and the City.

Efter en dag fylld av hemshopping, flängande och kontraktsskrivning väntar nu att jaga tag på en sista inneboende. Tråkigt att ligga ute med cash för ett tomt rum för att ett par stått och gormat på kinesiska och knagglig engelska om att vi var tvungna att ta det. Man blir bra trött på den här kulturen ibland asså.

Här är "beachen" vi åkte till. Kan ses i sin helhet i bakgrunden. Så även schtekarvädret. Men otroligt nice mat som ni ser under, vilket btw. bara är förrätten. Fick mixat skaldjur och fisk i bufféliknande variant. Dock inte lika gott som på västkusten vettôô.


Här under ser ni det tröttaste yrket skådat. Dessa två damer sitter på bergsklippan och skrubbar bort alger från berget. Detta på något som är en av Taiwans "mest kända platser" pga. någon fjantig sten. Allt detta i ett värdelöst väder.


Jag har nu bestämt mig för att jag ska försöka utmana dessa kineser till en ”Fight to the Death” som Darth Vader skulle sagt. Jag ska få de här robotarna till att kollapsa. Återstår att se om det lyckas. Återkommer med förklaring och resultat. Temat är samtycke.

Här under är en bild från gårdagens besök på IKEA. Mariestads till Köttbullarna var ett skönt avbrott från den blaskiga "ölen" de har här. Var tvungen att köpa till det mesta som sideorder för att de inte förstår hur man ska äta det här.


Nedan. En av många idiotiskyltar här: En varningsskylt för de som använder Crocs-tofflor att vara försiktiga så att de inte fastnar i rulltrappan. De borde snarare ha en varningsskylt för att bära Crocs över huvud taget. Är du dum nog och smaklös nog att bära dom utanför sjukhuskorridorerna med tillhörande vit utstyrsel så borde du få böter. Böter får man ändå för allt möjligt här. Verkar som om de tyckte att ett nackskott var lite att ta i, så de ger alla böter lite överallt istället.

söndag 7 mars 2010

En dag i paradiset

Besökt paradiset idag. Paradisets port pryds av en stor fin skylt i gult och blått. IKEA. Kändes som om det trots allt inte är så långt hem. Efter att ha gjort varuhuset, spenderat timmar och pengar på krimskrams avslutade vi i sedvanlig ordning besöket i restaurangen. Köttbullar, köttbullar, köttbullar! Massa köttbullar, mos och brunsås med lingonsylt. Till det en kall Mariestad. Svårt att inte ha ett konstant leende genom den måltiden. Drar jag tillbaka dit om en/två månader kommer jag börja gråta av lycka för mina köttbullar och riktigt kaffe.

<3 IKEA

bilder kommer när vi fått internet i lägenheten

”I feel bad, really bad, I don’t wanna be shitted”

Som sagt var lägenheten hittad och klar. Kontraktet påskrivet. Var det någon som trodde att det innebar att vi fick bo där för det? Inte utan problem. Idag har Henrik och jag fått genomgå en verbal boxningsmatch med kinesen som äger lägenheten, en äldre herre som inte ville bli ”shitted”. Tror han menade cheated. Tydligen har det blivit ett smärre missförstånd där vår tolk/buddy kanske lovat lite för mycket i att vi skulle fixa så att de andra två rummen som finns i lägenheten ska bli uthyrda. Detta har vi inte kommit överens om. Trappuppgången fick agera boxningsringen. 20 min av otaliga missförstådda ord och ”shitted” kom vi till slut fram till att vi två skulle ta och hyra det ena av rummen och fixa en snubbe som bor där i andra hand genom oss (phu!), och att lägenhetsinnehavaren skulle fixa någon till det sista rummet. Imon ska vi skriva kontrakt igen. Sen börjar inneboendeletandet.

Den här dagen har innefattat ett besök på stranden i fruktansvärt dåligt väder, faktiskt t.o.m. kallt. DVD-filmer som inte funkar, nötter som smakar illa, felaktigt köpt svindyrt vatten och AC som låter som motorn på en Boeing 747. En toppendag.

Lägenhetsvalet har minst sagt gett oss en omgång kulturfältstudier. Men som sagt verkar det som det löser sig till slut. Hade det inte det hade vi faktiskt som nästa steg tänkt gå via våra svenska skolor och deras advokater, och eftersom det är ett land som rippar allt från USA så skulle vi tagit och stämt dom. Stämt dom svårt också. Hade nog blivit en upplevelse det med.

lördag 6 mars 2010

Polacker...

kan inte viska. Fan

Nån sån gut lägenhet!

När vi hade gett upp hoppet om lägenhet och Tony (en av fransmännen) hade get sig fan på att fixa en, och gjorde det igår, så gav vi upp. Vi pallade inte letandet efter den perfekta obefintliga lägenheten. Den fanns inte till uthyrning i 4 månader iaf. Men, kanske pga. rules of attraction, så kom den till oss idag. Jag och Henrik (svennen) hittade oss varsitt rum i en lägenhet där de hyr ut rummen var för sig, och den ligger 5 min från skolan. 6000 NT betalar vi bara oxå :) Vi hade limit på 8000 i början och fram till igår hade vi höjt ribban till 11000 NT men eftersom ingen ville ha oss gav vi upp. Och här kom dealen. Kontraktet signat. Inflyttning imorgon. IKEA på söndag. Men först beachen imon.

Ikväll har vi haft lite barbecue på typ 40 pers, blandat utbytes och taiwaneser. Trevligt. Särskilt efter ett nysignat lägenhetskontrakt. Igår hittade jag mitt andra hem i form av en nattmarknad med bara klädermärken från Korea och Japan. De koreanska t-shirtarna går inte att bära, för deras passform är antingen tajt eller råååtajt. Försökte med en XL men noo. Om du har anorexi åk hit, de har garanterat något för dig.

Nu börjar inbokningen av resor. Förslag??
Filipinerna är givet. Likaså Japan. Funderar på 11 dagar i Australien men kan bli för tajt.

torsdag 4 mars 2010

Hey Güüünther

Det har tydligen varit en jordbävning här runt kl 6 på morgonen. Inget jag kände av. Sov sött och fint i min säng. Polacken vaknade och trodde att han var dyngrak, trots att han faktiskt tog det lugnt igår (!). Var efterskalv vid 1 på dagen oxå tydligen. Som sagt så sov jag.

Skyltarna här är fina. De måste säga till de korkade taiwaneserna som älskar sina små skithål i marken, att de inte får stå på toalettringen när de skiter.


I Taiwan finns fenomenet All-you-can-drink barer. Något jag visste om sedan innan och som jag såg fram emot med stora förhoppningar. Dessa förhoppningar gick i kras igår kväll då jag testade det. Lava hette stället som var supertrendigt och fräscht. Hade enorma förutsättningar. Tyvärr var det en korvfest utan dess like. Vilket man skulle kunna förmoda när man hör All-you-can-drink. Barerna var även dessa superfräscha men dock var det ungefär en och en halv person som jobbade där. Så det tog en evighet att få drickat. Taiwaneserna stod fint och gulligt och köade för att få påfyllning vilket är det dummaste jag sett. Att köa för att komma fram till en bar. Gjorde det de första 30 min jag var där, sen sket vi i det. Vi var säkert 30 utbytesstudenter där. Känns exakt som man blivit en av alla de där spanjorerna som hänger på stallet varje tisdag och fredag.

Trodde vi svenska och britter var kända för sitt köande men herregud, det e långt ifrån det här. Taiwaneserna äälskar att köa. Köar till bussen (sett 50 m köer till bussarna här), köar till tunnelbanan, de har t.o.m. särskilda linjer efter vart du ska stå. Som sagt köar de till baren.


För att alla ska få sig ett skratt. Går under namnet Günther här, sedan kanadensare hade sett hans musikvideo på youtube för något år sedan.

måndag 1 mars 2010

”Fire Extinguisher in Conductor Room” och annan idioti

Den här helgen har varit ganska så intense, innefattande mer stadsvandring, två utgångar på det kända Luxy samt även en dagsutflykt till Lanternfestivalen i Pingxi. Tyvärr fick vi dock inte den lägenheten som vi åkte och skulle skriva kontrakt med i lördags. Han dök aldrig upp. Skulle träffats i söndags men då ringde han o höjde priset ännu en gång. Idiot. Ingen affär där inte. Tyvärr. Det hade kunnat bli riktigt klassiskt.

Har gjort ett farligt besök på Cold Stone Creamery, oj oj oj va farligt gott det är. Kan bli några fler besök där vill jag lova. Stället där man får välja glass, sås och kakor och så mixar dom det till din egen glass. Se mig med mer mage om ett tag.


Ett fenomen som är väldigt gångbart här är expertbutiker. Butikerna är extremt inriktade. Som t.ex. butiker som bara säljer neonljus, bara säljer tejp(!) eller som den här som bara säljer saker med pandor på. Gick även att beställa pandakaffe, vad nu det innebär.


Luxy är ett mycket, mycket speciellt ställe. Otroligt stort och väldigt mycket människor. Något som är roligt med det här landet är att här bjuder inte killar tjejer, det är snarare tvärtom. Tjejerna vill tydligen kompensera för den tid som killen investerar i dom. Detta hade jag ingen aning om. Inte heller min nyfunne svenske vän Henrik när han beställde drinkar till två tjejer som stod bredvid honom i baren. Rektionen var snarlik den som man skullen kunna tänka sig att få om man istället hade köpt in varsin kebabtallrik till dom i baren istället (inget ont om kebabtallrik). Drinkarna fick stå där framför dom, helt orörda i typ 5 min, ända tills dom gav bort drinkarna till dom taiwanesiska killarna som stod bakom dom. Otacksamt.

Den här staden har allt som Erik Wall skulle kunna önska sig; man får röka inomhus, söta asiatiskor, Luxy har faktiskt ett rum med ravemusik(!), och det finns flera all you can drink barer. Vad ska du o göra i Berlin egentligen Erik?

Man skriver sina önskningar på lanternorna.
Vissa önskade lycka, hälsa och kärlek.
Jag önskade lägenhetsägaren en långsam, plågsam död.



Igår, söndags, var de flesta utbytesstudenterna i Pingxi tillsammans med ungefär halva Taipeis befolkning. En mycket liten by uppe i bergen som är känd för sin Lanternfestival som hålls varje nytt kinesiskt nyår. Mycket fint ställe, mycket intressant kultur, mycket god mat och väldigt mycket människor.

Ett känt vattenfall precis vid byn.

Svettig gubbe tappar Chop Stick
Hälsomyndigheten kanske skulle vara
intresserad över hur den här maten serveras.
Jag åt inte här.


En väldigt fin upplevelse var den 3 timmar långa tågresan hem från Pingxi. Här knödde vi in oss till att börja med på ett redan proppfullt tåg. Fick uppleva störd och galen koreans lek som i princip gick ut på att man skulle nita varandra. Jag och Andrew från Kanada gjorde den snabba slutsatsen att detta var enda möjligheten för koreanerna att slå sina fruar (och andras) in public. Därav leken.

Galen Koreans Lek på tåg

På tågen fanns det även en del intressanta skyltar. Åker du till Taiwan. Passa på att åka vanligt tåg. Här är bara ett smakprov på idioti: ”Don´t randomly touch emergency button”. Den betryggande skylten ”Fire Extinguisher in Driver Cab” och även ”Fire Extinguisher in Conductor Room” för att ej glömma ”Exit at the other end”, placerad vid flera av utgångarna.